Finalist nr 1: Malin Alfvén

Att man inte duger är den vanligaste missuppfattningen bland föräldrar i dag. Hela sitt yrkesverksamma liv har Malin Alfvén arbetat med att avliva myten om att barn tar skada om de inte har perfekta föräldrar.

I 30 år har Malin Alfvén i sin roll som föräldra­psykolog och författare hjälpt och stöttat tusentals föräldrar. Hennes psykologiböcker är storsäljare och hon är en både frekvent och uppskattad rådgivare i tidningar, radio och TV.

Vid sidan av individuella psykologsamtal med föräldrar fylls hennes arbetsveckor av handledning, utbildning och föreläsningar. Malin Alfvén betonar vikten av att sprida kunskaper om föräldrarollen till allmänheten, så att färre föräldrar ska behöva må dåligt.
– Att vara en superförälder, det är det allra värsta vi kan vara! Vi måste visa våra ungar att vi är mänskliga med alla fel och brister, och visa dem att vi tillsammans kan lösa problemen.

Malin Alfvén arbetade i 25 år på mödra-­ och barnhälsovården i Stockholm. Dagarna kan­tades av mer eller mindre oförglömliga hem­besök.
– En familj som jag kom hem till hade en krokodil i en bassäng i vardagsrummet, och de ville prata om hur de kunde få ungen att inte gå nära krokodilen, berättar Malin Alfvén med ett stort skratt.

Sedan några år tillbaka tar hon emot föräldrar på sin privata mottagning i centrala Stockholm. Arbetet går oftast ut på att stötta föräldrarna och hjälpa dem att finna praktiska lösningar och strategier för att hantera vardagens alla prövningar. Det kan handla om oro, bristande sömn, syskonkonflikter eller helt enkelt det vanligt förekommande dåliga föräldrasamvetet. Hon använder därför själv inte det traditionella begreppet barnpsykolog utan kallar sig föräldrapsykolog.

Malin Alfvén nominerades till Stora Psykolog­priset av en förälder som beskriver henne som "ett ljus i mörkret när man som bäst behöver det. Hon hjälper alla att bli bättre föräldrar".

Vanligtvis träffar Malin Alfvén föräldrar under en timme på sin mottagning. Nyligen mötte hon en mamma med ett envist, viljestarkt och känsligt barn.
– Hon kunde nästan hata sin unge ibland, och var fylld av massor av sådana känslor som man inte "får" ha. Men vi pratade lite runt de här extra krävande barnen, och jag kunde förklara hur man som förälder kan reagera på dem. Man kän­ner sig jämt och ständigt som en dålig förälder till de här barnen, trots att man egentligen inte är det. Man riktigt såg hur mamman sträckte på sig under samtalet, det kan hända oerhört mycket med en förälder på bara en timme!

Det har skett en attitydförändring i hur samhället betraktar barns svårigheter, menar Malin Alfvén. För bara 20 år sen frågade många föräldrar "Vad är det för fel på Pelle?" I dag är det inte en enda förälder som säger så. De frågar istället "Vad har vi gjort för fel?"
– Dagens föräldrar har alltför höga krav på sig själva, och de tror att allt som är problematiskt med barnen orsakats av brister i föräldraskapet.

Malin Alfvén tror att detta förlegade synsätt hänger kvar i folks medvetande.
– Jag tycker att vi psykologer har en skuld till detta, för vi har talat om för människor att de inte duger. Att det är föräldrar som bär skulden till att barnen är autistiska, att de har kolik eller vad som helst, det förföljer föräldrar!

Med utgångspunkt i erfarenheterna från alla de barn och vuxna hon mött i sin kliniska verksamhet har Malin Alfvén, i samarbete med jour­nalisten Kristina Hofsten, författat ett flertal uppskattade böcker om barn och föräldraskap: Kejsarsnittsboken; Trotsboken; Skilsmässan — om barn och föräldrar; Oron som gör oss till bättre föräldrar; Knatteboken; Fråga Malin; Barnbarnsboken och Tagga ner.

Malin Alfvén tycker att det är strålande att dagens föräldrar har så mycket kunskap om barn.
– Kunskapen väcker oro också, men jag tror att all form av oro gör oss till bättre föräldrar.